Livsmedel och Citygross
Det finns något som är värre än att plocka loppor på mitt jobb, livsmedel är 100 gånger segare. Jag gick och gick men kom ingenstans. Livsmedelsplock för loppor att framställas som lyx. Jobbade bara 5 timmar idag men det kändes som 24 timmar. Varför går tiden så långsamt på distans? Och varför blir jag alltid så sjukt hungrig när jag jobbar?
Efter mina 5 timmars slit storhandlade jag och Sofia på Citygross. Vi gick där i typ en timma och fy fan vad tråkigt det är att handla mat. Det är nästan tråkigare än att tillaga maten, det är ju skitsvårt att handla så att man kan laga nåt av det.
600 kr fattigare och tre påsar tyngre knagglade vi bort till bussen likt två pensionärer. Bussresan gick bra trots vårt stora bagage. Sofia övervägde om hon skulle be busschauffören att öppna bagageluckorna. Vägen hem från bussen var dock värre, vi stannade var tjugonde meter för att ändra grepp på påsarna. När vi skulle korsa järnvägen fick vi stå där i evigheter och vänta på ett tåg som stod längre bort men som aldrig kom. Vi tog en kexchoklad för att hålla det sinande humöret uppe. Efter att stått där en kvart var det en snäll tant som sa att järnvägsbommen varit nere i en timma och att tåget gått sönder. Rädda som kaniner utmanade vi ödet och skuttade över järnvägsspåret.
Och nu sitter jag här mättare än på länge och mitt kylskåp, frys och skafferi är fullt av mat. Av alla god mat jag köpt så valde jag att äta falukorv med pasta och ketchup. Jag hatar verkligen att laga mat!!!
Nu är jag dödstrött, ska lägga mig tidigt ikväll för imorgon är det spinning som gäller kl 07.00.
Efter mina 5 timmars slit storhandlade jag och Sofia på Citygross. Vi gick där i typ en timma och fy fan vad tråkigt det är att handla mat. Det är nästan tråkigare än att tillaga maten, det är ju skitsvårt att handla så att man kan laga nåt av det.
600 kr fattigare och tre påsar tyngre knagglade vi bort till bussen likt två pensionärer. Bussresan gick bra trots vårt stora bagage. Sofia övervägde om hon skulle be busschauffören att öppna bagageluckorna. Vägen hem från bussen var dock värre, vi stannade var tjugonde meter för att ändra grepp på påsarna. När vi skulle korsa järnvägen fick vi stå där i evigheter och vänta på ett tåg som stod längre bort men som aldrig kom. Vi tog en kexchoklad för att hålla det sinande humöret uppe. Efter att stått där en kvart var det en snäll tant som sa att järnvägsbommen varit nere i en timma och att tåget gått sönder. Rädda som kaniner utmanade vi ödet och skuttade över järnvägsspåret.
Och nu sitter jag här mättare än på länge och mitt kylskåp, frys och skafferi är fullt av mat. Av alla god mat jag köpt så valde jag att äta falukorv med pasta och ketchup. Jag hatar verkligen att laga mat!!!
Nu är jag dödstrött, ska lägga mig tidigt ikväll för imorgon är det spinning som gäller kl 07.00.
Kommentarer
Trackback
