ANGELICA

Nedanstående text skrev jag för exakt ett år sen. Idag är det två år sen som jag såg Therese för allra sista gången, jag tycker fortfarande det är lika hemskt med årsdagar. Alla mina tankar går till henne nu när jag ligger här i soffan med pappas laptop på magen och min lillebror Christoffer i andra hörnet. I morgon kommer Madde också hem till pappa, då är alla syskon samlade igen.. men det kommer alltid vara någon som fattas oss. Min älskade lilla vän..


"Nu har jag arrangerat så att jag och mina tre syskon ska gå ut och äta tillsammans idag på A6. Det händer inte alls ofta att vi träffas alla på samma gång. Då slog det mig att det är någon som fattas, någon som saknas, någon som borde ha suttit där med oss. Idag är det den 10 juni, det är ett år sedan som jag såg min lillasyster Therese för sista gången. Jag har fortfarande inte förstått att jag aldrig mer kommer träffa henne. För mig ligger hon fortfarande här i soffan bredvid mig och slappar framför teven. Det är det värsta med att komma hem till pappa, allt påminner om Therese, jag ser henne överallt.

Den 10 juni förra året hade Therese fått permission från psyket och hon var här hemma. Jag skulle åka till London över sommaren och jobba dagen efter så vi firade pappas födelsedag med tårta. Farmor och Farfar var här, min farbror och hans fru var också här. Therese sa inte mycket, hon verkade nedstämd men det var ju inget ovanligt, det var något som man inte längre reflekterade över. Man tänkte att det blir bättre med tiden.

Sedan var det dags för pappa att köra in Therese till psyket, eller om hon åkte med farmor och farfar in, det kommer jag inte ihåg. Det jag kommer ihåg är att jag kramade om henne och sa att vi ses efter sommaren. Jag visste inte då att det var sista gången jag kramade henne. Visste hon? Hade hon planerat allt i förväg? Det finns allt för många frågor som jag aldrig kommer få svar på.

Jag hatar årsdagar men dom kommer alltid vara där oavsett vad. Årsdagar får mig att tänka efter lite extra, det kommer alltid vara dagen jag träffade henne för sista gången, dagen pappa berättade över telefon att Therese inte finns mer, dagen för begravning, dagen för urnsättningen, Thereses födelsedag. Det är årsdagar som de här som alltid kommer finnas. Jag tänker på Therese varje dag, men dagar som dessa är det med smärta i bröstet som jag tänker på henne.

Jag är tacksam för att jag har mina syskon och jag älskar att vara med dom.
Var rädd om era syskon för en dag kanske ni inte har dom kvar...

"Minnen är det bästa och ibland det jobbigaste man har"
     
Det här är sista bilden som är tagen på Therese. Vi är hemma hos min moster och firar att min kusin har tagit examen. Det var den 9 juni. Den 10 juni 2007 var sista dagen jag såg henne.