Jag saknar Casper

Sitter på jobbet och väntar på att det är dags att ställa fram frukostbuffén. Medans jag väntar har jag slagit på teven, ser på barnprogram på tv4.. "Tomas the tank engine", eller Tomas och vännerna som det heter på svenska. Det får mig att tänka Casper, mitt aupairbarn. Han älskade allt som hade med Tomas att göra, såg på det nästan varje på morgon så signaturmelodin har fastnat i min hjärna. När han fyllde tre fick han en elektrisk tågbana med ett tillhörande Tomas-tåg. Fan vad jag saknar Casper. Jag tog hand om honom ett år så det kanske inte är så konstigt, jag träffade honom mer än vad han träffade sin mamma och pappa, han blev som en lillebror för mig. Jag lärde honom allt jag kunde =) Det var så kul att se hur han utvecklades, han var två när jag kom och tre när jag åkte, under den tiden utvecklas barn jättemycket. Han var alltid så glad och säkert världens minst komplicerade unge. Det var så sjukt jobbigt att lämna honom när jag skulle tillbaka till Sverige,, usch vad jag grät. Ett år senare träffade jag honom i Hyde Park på midsommarfirandet, då var han fyra, han kände igen mig fast han blev lite blyg och så hade han nyss fått en lillebror, Maddox heter han. Sen dess har jag tyvärr inte träffat honom, i sommar fyller han 6 och det finns inte en chans att han skulle känna igen mig. Iiiiiiiii jag saknar honom! Hur kan man sakna ett barn så mycket?
Om jag klarar av det så ska jag ta nån dag och titta på alla filmer jag har på Casper som jag gjort med min filmkamera som står och dammar igen på en hylla,, kan hända att jag bryter ihop om jag tittat på dom. Fan jag får ju ont i hjärtat.
Nu ska jag torka tårarna och förbereda frukosten. Lite lyx är det att jag får äta hotellfrukost på mitt jobb ;)


Tänk att lite nostalgi kan få mitt hjärta att gå itu. Tomas the tank engine.


Min älskade lilla Casper på hans treårsdag. Ser ni hans fina badge med Tomas på?Vi firar midsommar i Hyde Park med engelska jordgubbar och svensk midsommarstång. Bara ett par veckor efter åkte jag hem till Sverige.


Jag och Casper äter glass vid Leicester Square sommaren 06.. Emma var också med, det är hon som tar bilden :) Casper älskade när Emma var med oss. Emma, emma, emma sa han hela tiden.


Caspers mamma är svensk från Uppsala men adopterad från Indien och hans pappa är engelsman, därav Caspers exotiska utseeende.

Kommentarer
Postat av: Emma

Jag saknar också Casper! Mer än Alex, ha ha ha.. Helt sjukt att han är så gammal! Alex är väl typ nio år nu och säkert lika lång som Simon vid detta laget...

2009-05-24 @ 09:50:30
URL: http://missnielsen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0