ANGELICA

Det var söndag i Lyon, det var en kall och solig höstdag i november, året var 2009. Månen i tjurens tecken sade till oss att idag är dagen då en sightseeing tur borde göras. Vi lyssnade på makterna från ovan och bestämde oss för att bestiga berget och titta på utsikten över Lyon. Vi började vår milslånga vandring (det var säkerligen 1 km iaf men det låter mer poetiskt med milslånga) helt utan svettningar i pannan, vi gick och gick och kom fram tro det eller ej, helt utan svettningar i pannan. På toppen fann vi en kyrka, en kiosk, 4 parkbänker, en halv miljon turister, ett tuggat tuggummi utan smak och en miniatyr av eiffeltornet.

Efter ett långt och syndigt liv tyckte vi att ett besök i den katolska kyrkan sannerligen behövdes. Bikten nästa. Dessvärre var kön till bikten alldeles för lång. En nunna hade bråttom in till herr präst, det hade gått livat till på klostret på lördagsnatten minsann. I den katolska kyrkan skådade mitt högra öga två präster(?)! Det går väl inte? Att ha två präster är väl som att ha två jultomtar?
Vi satt länge och beundrade dekorationerna i kyrkan. Vi övervägde ett tag om vi skull återkomma senare på natten och stjäla guldkorset. Skattefria inkomster tänkte vi. Det var i samband med dessa syndiga tankar som det hände... jag åkallade djävulen. Här sitter jag i en katolsk kyrka i Frankrike och åkallar djävulen. Folk runt omkring slutade be, ljusen slocknade, väggarna började rasa.. Pardon sade vi och drog där ifrån fort som satan.
Det är typiskt att sådant ska hända mig och Sofia. Vill vi komma levande ut ur denna värld måste vi nog sluta umgås med varandra. Men att jag åkallar djävulen i en katolsk kyrka på en bergstopp i Lyon är väl en liten petitess om man jämför med att Sofia på öppen gata misshandlar mörkhyade och hemlösa människor. Mina farhågor har besannats, efter tre år ser jag sanningen i vitögat, Sofia är främlingsfientlig.

Efter ett händelserikt(löst) besök i kyrkan tågade vi in i en souvenirshop. Yes tänkte jag, här kan jag fynda souvenirer från Lyon. Souvenirer och souvenirer det var Guds egna butik. Överallt stod jungfru Maria, apostlarna och Jesus på rad. Inget köpvärt fanns att finna.... då plötsligt,, jag ser något kika fram mellan Moses i vassen och Judas... dra på trisso, är det inte Jesus glow in the dark??!! Det var kärlek vid första ögonkastet, för 3,50 euro köpte vi varsin Jesus glow in the dark, en tre cm hög plastfigur som lyser i mörkret. Jag misstänker dock att plastfiguren ska föreställa Jungfru Maria..

Som om inte det var nog med souvenirshoppande för oss. Mer fanns att finna. Jag trodde jag hamnat i edens lustgård när jag hittar en stor låda med berlocker. Det fanns berlocker med olika årgångar av påvar. Vi känner inte påven så bra så vi köpte honom inte. Sofia muttrade lite för sig själv "fan har de ingen berlock med Fredrik Reinfeldt?"

Nöjda med vår shopping gick vi för att beundra utsikten. Det var kallt. Likt två domherrar utan hals stod vi där på bergstoppen och blickade ut över staden. Det fattades bara ett par skidor, en liftvakt och en jägermeister så hade vi likaväl kunnat befinna oss på en snöklädd alptopp.

Kvällen avrundades med ett besök på en fiskrestaurang där vi åt världens godaste lax. Laxen var fin, vinet var av den bästa sorten, sällskapet gick inte att klaga på, kunde knappt bli bättre med andra ord,, då händer det..
Jag hade varit i Frankrike 4 dagar, sett minst 4000 fransmän då Sofia från ingenstans hetsigt ropar "Fransmän, fransmän, fransmän, titta Angelica fransmän!" Och där var dom. Likt ett vackert Luciatåg framfört av Uppsalas universitetskör kom de tågande in på led. De tre vise männen, de tre musketörerna, de tre pepparkaksgubbarna, ja kalla dom vad ni vill. Det var riktiga fransmän, sådan man annars bara ser på film. Brunt lockigt hår, långa och ståtliga, höga kindben och röda läppar. Jag hade kunna ge vad som helst för att få rama in en sådan och hänga på väggen.

Restauranbesöket var ett bra avslut på världens bästa helg!