ANGELICA

Jag har legat på soffan hela dagen och haft SATC marathon med mig själv. Såna här dagar behövs och jag förtjänar det, jag har nyss insett att jag ligger och slappar utan att få ångest över att jag inte pluggar, och nä jag har inte ens tänkt att träna idag! Har nyss tömt mina ögon på lite tårar. Ni vet avsnittet i säsong tre då Charlotte gifter sig med Tray? I slutet när Aiden beslutar sig för att inte kunna va med Carrie efter att hon varit otrogen med Big brast det för mig, jag fulgrät för att det var sån tragik. Hur jag än vänder och vrider på det så var det Bigs fel att det blev som det blev. Varför känns det enklare att skylla på mannen? Är det mannen eller kvinnan som är frestaren eller är det bådas sunda förnuft som sviker? Det sägs att förbjuden frukt smakar bättre. Jag är inte religiös men var det redan när Adam och Eva åt av den förbjudna frukten på kunskapets träd som det bestämdes att människan är en sårbar individ? Tänk om vi inte var sårbara alls, och att vi inte hade känslor, inte kunde skilja på rätt och fel. Hade vi varit robotar då? Robotar utan varken hjärta eller hjärna. Ibland har jag såna konstiga funderingar, jag vill ha en vän som Sigmund Freud att diskutera livets stora frågor med. Även om jag tycker Big är den största boven i dramat så är det Carrie jag egentligen ifrågasätter mer. Big är gift men överväger att lämna sin fru för Carries skull, Carrie har en pojkvän som hon säger att hon älskar.. är lusten större än kärleken? Båda gör fel men Carrie är den som går hem till sin pojkvän, kryper ihop i hans famn och den där barnsliga och egoistiska kvinnan i Carrie som jag tycker mindre om kommer fram. Carrie borde lära sig att hundvalpsögon och lite tårar inte kan göra något bättre, det är det lilla barnet i henne som kommer fram, det där barnet som vet att hon gör fel men handlar ändå. Jag kan diskutera det här för mig själv i evigheter utan att kunna dra någon slutsats om varför det är lättare att skylla på mannen.. Är män mer känslolösa än kvinnor? Inom vetenskapen sägs det att  män fattar beslut med sin "rationella hjärnhalva" medans kvinnor fattar beslut med sin "emotionella hjärnhalva".. Är det så att män är bättre beslutsfattare eftersom de inte påverkas emotionellt i lika stor utsträckning som kvinnor? Jag blir snurrig i huvudet av sånt här.. Jag ska gå till OK Q8 och köpa godis, krypa ner i soffan igen och fortsätta mitt marathon.